Ikväll börjar andra säsongen av Klass 9A och hetsen mot en hel yrkesgrupp kan fortsätta. Lärarna får än en gång klä skott för ökade klasskillnader och en nedmonterad välfärd, samt en syn på utbildningen som satt lönsamheten framför lärandet. Dokusåpan Klass 9 A i SVT är en förströelse, en skenmanöver för att undvika en seriös och kritisk debatt om hela vår samhällsutveckling, där skolan utgör en spegel av samhället i stort. Marknadsliberalismen härskar i västvärlden. 

På drygt två decennier har kartan ritats om rejält även inom skolans värld. Vi har sett en kommunalisering av skolorna, nya läroplaner och en lång rad friskolor. Tanken om en likvärdig skola har gått förlorad i jakten på så kallad valfrihet. Här råder konsensus trots att medierna gärna vill få det att låta som om det finns skilda åsikter i sammanhanget. Socialdemokraterna har ju till och med gått med på att skattepengar (skolpengen) kan gå till privata vinstintressen. 

Idéhistorikern Sven-Eric Liedman är aktuell med debatt/essäboken Hets. Han berättar på ett mycket pedagogiskt sätt vad som har hänt skolan. Liedman konstaterar att den nyliberala hegemonin skördar stora framgångar. Det finns inte längre något motstånd mot Jan Björklunds marknadsliberala skola med konservativa ideal. Den synen dominerar hela västvärlden. Moderater och socialdemokrater är numera rörande överens om att framtidens skola främst skall spotta fram en anpassningsbar arbetskraft för den framtida kapitalismen. Om man inte kan bli anställd får man anställa sig själv och bli en så kallad entreprenör. Se, ett modeord i tiden förvandlad till naturlag. 

Dagens elever skall inte formas till medvetna och kritiskt tänkande medborgare utan först och främst vara en slags lättrörlig vara på en kommersiell marknad. Ok, det finns vissa politiska nyanser. Alliansen har dessutom återinfört den gamla synen att praktiska yrkeslinjer inte skall locka till högre utbildningar. Framtidens arbetare anses inte behöva lika mycket samhällskunskap och språkstudier som akademiker. Humanistiska ämnen skall över huvud taget inte vara obligatoriskt på gymnasiet. Så cementeras framtidens klassamhälle. Hela den samlade oppositionen var motståndare till den förändringen. 

Sven-Eric Liedman för ett omfattande och ingående polemiskt resonemang av hela utbildningsväsendet. Även universiteten och högskolorna styrs och granskas med samma typ av mått som hämtar sin näring från ett marknadsliberalt tänkande. EU bidrar med så kallade nyckelkompetenser. Här rankas forskare och deras lärosäten exempelvis efter antal citat i vetenskapliga tidskrifter och genom annan så kallad kvalitetssäkring. Liedman för ett övertygande resonemang där han påvisar det absurda i att mäta på det sättet. Forskare som tagit lång tid på sig och som åstadkommit stora bestående vetenskapliga framsteg har ingen chans i ett sådant mätsystem – däremot har en lång rad av fuskare fått många noteringar i detta så kallade kvalitetsindex. 

Är det här en skola för framtiden? En skola som framför allt sysslar med att mäta elevernas ytliga baskunskaper i en allt snabbare och snurrande karusell av byråkrati? Vem vill bli lärare i ett sådant skolsystem? Vilka skall rekryteras? Hur levande är detta byråkratspråk exempelvis. Det finns en blind totalitär syn i sammanhanget som förskräcker. Vad säger en massa pappersdokument om en människa. Är en elev som snabbt kan rabbla fakta bättre än den som slinter på ytliga svar men som kan tänka i djupare resonemang? Åtskilliga har tagit sig fram i tillvaron genom att smussla med fusklappar i samband med skriftliga prov. 

Varje enskild skola, lärosäte, högskola och universitet skall syssla med att bygga varumärken. Offentliga medel går till reklamföretag som får till uppgift att ta fram klämkäcka och till intet förpliktande reklamslogans. "En skola i verklighet". Vad menas? Finns det en skola i overklighet, undrar författaren. 

Sven-Eric Liedman är inte en ensam röst i öknen. Det finns ett utbrett missnöje över sakernas tillstånd bland många humanister världen över. Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum skrev nyligen en mycket uppmärksammad artikel där hon menade att skolans främsta uppgift borde vara att främja ett klassiskt bildningsideal som bygger på kritiskt tänkande och nyfikenhet. Kort och gott; att se människan som en mänsklig växt. 

Nu härskar idén om att skolan är en nyttig sak i livet som skall genomföras så fort som möjligt. Här finns inte utrymme för varken folkbildning och vuxenutbildning som dessutom var en av hörnpelarna i den progressiva nordiska välfärdsmodellen. Sven-Eric Liedman dömer ut den framväxande nygamla skolan som utbildningsministern (före detta yrkesmilitären) Jan Björklund kommenderat fram. Enkla slagord och ytliga resonemang går hem i TV och i braskande tidningsrubriker. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Men när omvälvningar av det här slaget äger rum transformeras uppenbarlighen nästan hela befolkningar i ett enda slag: Plötsligt visar människor ett mod de nyss inte trodde sig ha. Med ens blir maktens symboler - en regeringsbyggnad, en polisuniform ...

Men om Barbara Hendricks musikaliskt är i sitt esse på denna skiva (generös och självsäker, expressivt uttrycksfull) finner jag henne mer återhållen på ”Die schöne Müllerin” (Arte verum). Förvisso högst ovanligt med en sopran i rollen som...

När Anna Lindh mördades orsakade det en störning i hela den socialdemokratiska successionsordningen - en störning som egentligen först nu, denna vårvinter, uppenbarat sina bråddjup. Hon var den självklara efterträdaren till Göran Persson och man kan ...

Jussi Björling. I dag skulle han ha fyllt 100 år. Hans stämma nådde det innersta – en klang som var både smärtsamt vacker och lidelsefull. Han var blues rakt igenom. Allt verkade så enkelt. Rak i ryggen, ut med bröstkorgen. Sjung av hjärtat sju...